För någon vecka sen sprang jag runt halvnaken här hemma och svor och rotade bland mina underkläder. Jag skulle iväg och hade bråttom och alla mina BH:ar visade sig ligga i tvättkorgen under halvblöta handdukar, kletiga bebiskläder och sura gamla strumpor. Rev runt lite i min strumplåda och plötsligt höll jag nån sladdrig liten BH-topp i näven. Sådana har jag ju inte använt sedan jag var tio år. Var kom den ifrån? Snart kom jag på att jag köpt den i början av graviditeten. Tänkte att det skulle vara praktiskt och skönt med en mjuk elastisk BH-topp utan byglar och sånt när en inte vet hur stora tuttarna behagar bli. Men jag trivdes inte i den så den blev liggande där i lådan oanvänd.
Ja, ja nöden har ingen lag så jag drar på mig och kliver ut genom dörren. Det känns ovant och jag gillar det inte alls. Trots mina nätta C-kupa har jag alltid haft rejäla BH-ar, ofta push-up och ALLTID vadderade. Jag vill att de ska sitta ordentligt hårt och brösten ska inte röra sig en millimeter för då känns det genast otryggt och obekvämt. Den BH:n som länge var min favorit slutade jag inte använda förrän jag fick blåmärken av den.
Det slumpar sig så att det inte blir nått av med att tvätta så jag knatar runt i den här BH-toppen ett par dagar men jag är riktigt lättad när jag äntligen får tummen ur och jag får ta mig mina vanliga lite rejälare doningar. Men då händer något jag inte riktigt räknat med: mina gamla BH:ar är ruskigt obekväma. De kliar och skaver och efter en halv dag gör den ju förtusan ONT till och med! Plötsligt slungas jag tjugo år tillbaka i tiden. Jag är tio år och har precis övertalat min mamma att vi ska gå och köpa BH:ar åt mig. Mammas invändingar om att jag har ungefär lika stora bröst som en frukostflinga faller i död jord. Några BH:ar blir det dock inte tal om men vi köper några bomullstoppar i sportmodell-typ och min favorit blir en rutig i vitt och ljusblått. Min lycka grusas dock snart över att det faktiskt är riktigt obekvämt med de här topparna. Det tar flera veckor innan jag vant mig och det slutat skava och klia.
Någonstans på vägen blev det skönt att spärra in brösten bakom hårda, formpressade kupor så till den milda grad att när jag använder mjukare BH:ar så känner jag mig inte bara obekväm utan till och med otrygg. Å andra sidan tog det knappt två dygn att vänja sig av med. Sist jag styrketränade nöjde jag mig till och med med inner-BH:n som är insydd i träningslinnet och sist jag sprang hade jag min mjuka BH-topp under samma linne och det funkade fint. Så nu gäller det bara att hitta lite roliga mjuka BH-toppar som inte för tankarna till mormors underklädeslåda. Lättare sagt än gjort må jag säga. H&M har några men de är axelbandslösa och det funkar inte riktigt så nu ska jag sätta mig och sy lite:
Har du tuttar modell mindre som inte ger dig ryggbesvär utan rejäla BH:ar? SLÄPP UT DINA STACKARS TUTTAR FÖR GUDS SKULL!!
2012/05/01 at 21:05
Jag köpte också “lösa” bh:ar för några månader sedan efter att ah använt bygbh skitlänge. Först kändes det skumt men sedan var det verkligen en lättnad. Mycket bekvämare egentligen.
2012/05/02 at 00:44
Åh jag är helt frälst. Underbart skönt att slippa byglar
2012/05/09 at 20:59
Kan förstå att en vill ha BH ibland för att känna sig fin, BH:ar kan faktiskt vara riktigt sexiga, söta och/eller vackra. Dessutom är det starkt förknippat med kvinnlighet att bära BH, oavsett hur stora eller små bröst en har (många med små bär ju dessutom BH för att det ska se ut som om de har större bröst). Tycker dock det är tråkigt att så många kvinnor verkar ta på sig BH som ett rent tvång, bara för att bröstvårtorna inte ska synas igenom toppen eller för att det anses pinsamt om brösten skumpar lite. Samtidigt som andra gör det för att de inte gillar formen på sina bröst, de vill att de ska vara helt runda. Har t.o.m. vänner som övervägt att operera sina bröst för att de tycker att det ser konstigt ut att de är större nertill & mindre upptill.
Alltså, jag är inte emot operationer på något sätt, jag har själv gjort ingrepp så det vore konstigt. Men tycker ändå det är lite läskigt när t.o.m. fullt naturliga bröstvårtor och bröst som är större nedtill (vilket väl ändå räknas som normalt) ses som “konstigt”, “fel” eller “pinsamt”. Jag tyckte inte alls att det var konstigt att jag hade A-kupa förut då kvinnor kommer även med den bröststorleken, att jag sedan inte tyckte det var snyggt på mig och ville ändra på det är en annan femma. Men vad skulle egentligen vara pinsamt med något så naturligt som bröstvårtor och skumpande tuttar som är mera juicy nedtill, eller bröst som är väldigt små? Så kan det vara med behagen. Fast det är klart, samhället prackar ju på oss att vi ska ha stora, runda & fasta tuttar och att kvinnliga bröstvårtor är det vidrigaste som finns, så det är förståeligt att vissa känner panik över detta.
Det är dock inte ett dugg skönt med hoppande tuttar när en tränar, gör bara ont och är obehagligt. Jag har visserligen E-kupa nu, det kanske är förståeligt då- jag har dock hört om även de som har B-kupa som tycker det gör ont. Så jag rekommenderar verkligen BH vid träning. Men till vardags verkar det ju rätt onödigt ur ett rent fysiskt perspektiv. I alla fall om boobsen drar max B eller kanske C. Så det är en bra uppmaning: skippa BH:n!