Våld suger! Det har jag alltid tyckt och är det någonting jag verkligen inte kan så är det att slåss. Jag tror inte ens jag skulle kunna agera i självförsvar. Det ligger inte för mig och jag tror inte min kropp skulle lyda mig om jag försökte. Jag tycker inte om att se våld på TV heller utan blir bara illamående och obehagligt till mods.

Sambon tittar på MMA (Mixed Martial Arts) emellanåt och då brukar jag trycka hörlurarna så långt in i skallen jag bara kan och surfar runt på nått trevligt på nätet istället.

Men för någon dag sen ropade sambon in mig till TV:n – det var en titelmatch mellan Miesha ”Takedown” Tate och ”Rowdy” Ronda Rousey. Först tänkte jag inte titta men jag fastnade för det otroliga fokuset Ronda hade. Jag har aldrig sett någon vara så laddad och fokuserad förr – hon var ingen människa, hon var en fightingmaskin. En minut in i fighten börjar jag tröttna och tänkte att jag aldrig kommer orka se tjugofem minuter av det här. Det behöver jag inte heller för Ronda får Miesha i ett armlås efter knappt två minter och drar hennes axel ur led. Miesha “tapar ut” och förlorar.

Jag hatar våld och blir i regel illamående av att se sånt här men den här gången slog det an en sträng i mig och jag blev djupt berörd, bedrövad men även imponerad. Framför allt av Rondas makalösa fokus. När domaren lyfter hennes arm mot taket ser hon inte glad ut för hon är fortfarande “in killing mode”. Efter en halv minut ändras hennes blick och hela hennes ansiktsuttryck och i samma sekund som hon blir glad för att hon vunnit inser hon också vad hon gjort mot sin motståndare. Hon blir människa igen och trots att hon försöker dölja det syns det på henne att hon blir ledsen.

Även Miesha gör intryck. Hon försvarar sin Strikeforce-titel med allt hon har och trots att Ronda dragit hennes axel ut led tar det låååång tid innan hon “tapar ut” – hon tänker inte ge sig och Ronda sliter i hennes trasiga arm säkert tjugo sekunder efter att den redan hoppat ur led.

En del av mig får dåndimpen över hur otroligt löjlig och meningslös denna sport är medan en annan del jublar över dessa coola kick ass kvinnor som bryter mot allt som anses vara kvinnligt. Det går inte att se den här matchen och sen förstå hur man någonsin kunnat talat om kvinnor som svaga. Grymhet, aggresivitet och våldsamhet är egenskaper som i princip alltid kopplas till män och manlighet och här har vi skolboksexemplet på att även kvinnor besitter dessa egenskaper och är fullt kapabla att skada andra människor.

Pallar ni se matchen kan ni göra det här.