Jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och en förutsättning för en hållbar värld. Trots framsteg på området kvarstår skillnader mellan könen, både i Sverige och globalt. Maskulinitetsforskning erbjuder verktyg för att förstå dessa skillnader. Genom att granska hur maskulinitet konstrueras och uttrycks, kan vi identifiera normer som hindrar jämställdheten. Denna artikel undersöker, med stöd av forskning och statistik, hur maskulinitetsforskning kan bidra till ökad jämställdhet.

Arbetsmarknad, normer och löneskillnader

Den svenska arbetsmarknaden är, som statistik från SO-rummet visar, fortfarande starkt könsuppdelad. Kvinnor och män arbetar ofta inom olika branscher och yrken, vilket leder till begränsade karriärmöjligheter och löneskillnader. Kvinnodominerade yrken, som undersköterska, är ofta lägre värderade än mansdominerade, som lastbilschaufför. Maskulinitetsforskning belyser hur traditionella föreställningar om vad som är ”manligt” respektive ”kvinnligt” påverkar yrkesval. Normer som kopplar män till teknik och fysiskt arbete, medan kvinnor förväntas vara vårdande, bidrar till denna uppdelning. Dessa normer påverkar inte bara individens val, utan också värderingen av yrken och därmed lönesättningen.

Hegemonisk maskulinitet och dess pris

Inom maskulinitetsforskningen är ”hegemonisk maskulinitet” ett centralt begrepp. Det beskriver, som European Institute for Gender Equality förklarar, en norm som kopplar män till makt och framgång. Denna norm skapar en hierarki där vissa maskulina egenskaper värderas högre, vilket är negativt för jämställdheten. Men hegemonisk maskulinitet har också ett pris för männen själva. Forskning visar att strävan efter denna idealbild kan leda till stress, psykisk ohälsa och motstånd mot att söka hjälp, så kallade ”kostnader med maskulinitet”. Detta trots de privilegier män ofta har, som högre inkomst och mindre ansvar för obetalt hemarbete. Även inom sjukfrånvaro ser vi skillnader kopplat till detta. En granskning från Riksrevisionen visade att kvinnor med lindrig eller medelsvår psykisk ohälsa sjukskrivs i genomsnitt 30 procent mer än män, även vid likvärdig bedömning av arbetsförmågan.

Våld, hot och unga mäns perspektiv

Våld mot kvinnor är en global utmaning och en konsekvens av bristande jämställdhet. Maskulinitetsforskning kan förklara hur normer som betonar dominans kan leda till våld. Organisationer som Unizon framhåller att jämställdhet är avgörande för en hållbar samhällsutveckling. Förändring kräver att både kvinnor och män engageras. En intressant, och något oroande, aspekt är unga mäns syn på jämställdhet. En europeisk studie, som SVT Nyheter rapporterat om, visar att unga män (18–29 år) känner sig mest hotade av ökade rättigheter för kvinnor. Detta utmanar bilden av att motstånd mot jämställdhet främst finns hos äldre generationer. Forskningen talar om ”modern sexism” och en ”nollsummespels”-mentalitet, där framsteg för kvinnor ses som ett hot mot män. Göteborgs universitet fann även att det fanns ett samband mellan ökad arbetslöshet och en högre andel unga män som upplever kvinnors rättigheter som ett hot.

Jämställdhet i högskolan och på arbetsplatsen

Inom högskolan har könsfördelningen förändrats. Kvinnor är nu i majoritet bland studenter och doktorander, enligt Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Trots detta kvarstår utmaningar. Arbetsmarknaden är könssegregerad och skillnader i sjukfrånvaro består. Arbetsmiljöverket betonar vikten av jämställdhet i arbetsmiljön och pekar på skillnader i arbetsrelaterad ohälsa och olyckor mellan könen. Maskulinitetsforskning kan ge insikter i hur mäns ökade riskbenägenhet i arbetslivet kan kopplas till samhällets konstruktion av maskulinitet. Även Jämställdhetsmyndigheten arbetar aktivt med dessa frågor.

Maskulinitetsforskningens bidrag till jämställdhet

Maskulinitetsforskning är inget enhetligt fält, utan rymmer olika perspektiv. Genom att belysa maskuliniteters mångfald och påverkan på samhället, bidrar forskningen till en mer nyanserad jämställdhetsdebatt. Det handlar inte om att skuldbelägga, utan om att förstå de normer som formar allas liv. Genom att utmana begränsande könsroller och främja en bredare syn på maskulinitet, kan vi skapa ett samhälle där alla, oavsett kön, kan utvecklas. Studier vid bland annat Karlstads Universitet visar på vikten av detta. Genom att förstå hur dessa faktorer samverkar kan vi, som Kommerskollegium och Sida också belyser, skapa bättre förutsättningar. Detta bekräftas av flertalet studier, bland annat den som publicerats av Socialhögskolan, Lunds Universitet.