När man pratar om feminismens historia brukar man vanligtvis prata om tre vågor av feminism. Alla dessa vågrörelser har en sak gemensamt, nämligen att kvinnorna bakom rörelsen har försökt förändra och förbättra sina villkor i världen. Även om feminismen har funnits länge och hela tiden får fler anhängare finns det fortfarande en lång väg att gå eftersom ämnet är såpass komplext som det är. Att vara feminist kan handla om alltifrån att kämpa för sin rösträtt till att diskutera hur kvinnor ska förhålla sig till smink- och skönhetsprodukter, som till exempel produkter från Kevin Murphy. Historien om feminism är långtifrån färdigskriven.

Feminismens tre vågor

Den första vågen av feminism kom under mitten av 1800-talet när många kvinnor runtom i västvärlden började protestera mot det faktum att de hade färre rättigheter än män. Under denna tidsperiod organiserade sig många kvinnor i bland annat Storbritannien och USA, för att gemensamt ägna sig åt kampen för sina rättigheter. Senare kom andra vågens feminism på 1960-talet där fokus låg på frigörelse inom sexualiteten och kvinnans orättvisa roll som hemmets administratör. Den tredje vågens feminism började på 1990-talet, i alla fall när man talar om feminismen i Sverige. Idag märker vi av mycket av tredje vågens feminism där stort fokus ligger på att ifrågasätta den normativa bilden av hur en kvinna ”ska” vara. Feminismen har vuxit sig starkare under de senaste 20-30 åren men fortfarande finns det människor som inte vill kännas vid denna rörelse. Det finns några vanliga argument mot feminism som ofta brukar höras i debatterna, bland annat utsagon att män också är förtryckta och att feminismen snarare gör klyftorna mellan könen större än förenar oss som människor.

En fråga om makt

Det finns mycket att säga om feminismens historia och det har skrivits mängder av böcker om ämnet. Eftersom ämnet är väldigt komplext är det svårt att sammanfatta i några få rader, men en sak går som en röd tråd genom hela historien; nämligen att feminister strävar efter jämlikhet mellan alla människor. Denna jämlikhet ska gå att uppnå oavsett könstillhörighet, sexuell läggning, funktionsförmåga, etnisk tillhörighet med mera. Tanken är att alla människor ska ha samma rättigheter. Sedan urminnes tider är det den vita mannen som har störst makt i samhället, vilket är något som feminismen vill ändra på. Att vara feminist betyder dock inte att man måste ha kunskap om alla frågor och brinna för allt, utan det räcker att man är för jämlikhet. Det bildas hela tiden undergrupper till feminismen där olika viktiga frågor belyses. Nyligen har body positivism blivit ett stort ämne runtom i världen, där människors icke-normativa kroppar lyfts fram och hyllas. En viktig del inom feminism är att ingen ska tycka att den är mindre värd, på grund av de ideal som samhället dikterar.